FAQ

Vad innebär den nya lagen om insamling av textilier från och med 1 januari 2025?

Den 1 januari 2025 trädde en ny lag i kraft som innebär att kommunerna får ansvar för att införa särskilda insamlingssystem för textilier och hantera dem enligt EU:s avfallshierarki – det vill säga med återanvändning som högsta prioritet, följt av materialåtervinning och därefter förbränning eller deponi.

Textilproduktion, modetrender och vårt sätt att konsumera kläder har stor negativ påverkan på miljön. Syftet med lagen är att bättre hantera de miljöeffekter som våra konsumtionsvanor ger upphov till.

Så hur hanterar vi textilier mer effektivt?

Sedan lagen trädde i kraft klassas allt vi samlar in som textilavfall. I det flödet ska så mycket som möjligt först sorteras ut för återanvändning, därefter för återvinning, och i sista hand förbrännas eller deponeras. Av det som HUMANA Sverige samlade in under 2023 kunde 74 % återanvändas och 16,5 % återvinnas. Textilier som inte kan återanvändas eller återvinnas hanteras enligt gällande lagstiftning och riktlinjer för respektive material.

Hur kan man lita på att donationerna går dit de ska?

Alla Humanas aktiviteter är transparenta och spårbara.
Årsredovisningar finns tillgängliga på Humanas webbplats.
En oberoende extern granskare, Mepex, granskar Humanas klädflöden både till sorteringscentralerna och hur flödena ser ut efter sortering. Granskning av arbetsvillkor vid sorteringscentraler med platsbesök ingår, och en rapport om leveranskedjan, en så kallad "Textiltransparensrapport", publiceras varje år.
Humana är granskade av Svensk insamlingskontroll (90-konto).
Humana hanterar inte kontanter i något led.
Humana tecknar ett "Code of Conduct"-avtal med alla aktörer som är involverade i textilens leveranskedja.
De Humana-organisationer som stöds av Humana Sverige har ett certifikat för sitt styrningsarbete, baserat på SGS NGO Benchmark-certifieringen.

Hur mycket av HUMANAs vinst går till bistånd?

Hur mycket av Humanas vinst går till bistånd?
Allt överskott som HUMANA Sverige genererar går till utvecklingsprojekt. Du kan läsa mer om donationerna i Humana Sveriges årsredovisning som du hittar HÄR.

Vad innebär det att ha ett 90-konto?

Att ha ett 90-konto innebär att man följer Svensk Insamlingskontrolls krav vad gäller bland annat redovisning, transparens och rimlig nivå av utdelade medel i förhållande till omsättningen. Svensk Insamlingskontroll granskar noggrant redovisning och ekonomi för de verksamheter som innehar ett 90-konto.

Hur beräknas värdet på kläddonationer?

Svensk Insamlingskontroll anger ett riktvärde på 0–25 kr per kilo kläder. Vi har valt att värdera våra kläddonationer till det högsta beloppet, 25 kr/kg, eftersom deras påverkan är både omfattande och långsiktig. Svensk Insamlingskontroll kontrollerar donationsvärdet.

Second hand-kläder från vår verksamhet cirkulerar vidare på en global marknad där de fyller viktiga behov – både som prisvärda kläder för människor med låg köpkraft, och som motor för ekonomisk utveckling. Genom att skapa arbetstillfällen inom insamling, sortering, logistik och försäljning i flera delar av världen, bidrar kläddonationerna till en hållbar och inkluderande ekonomisk struktur.

Var sorteras kläderna?

En första grovsortering sker i Sverige av chauffören vid tömning av containrar. Här separeras material som uppenbart inte är textilier. En andra sortering sker vid packning, där personal sorterar bort det som chauffören inte upptäckt. Materialet skickas främst till sorteringscentraler i Slovakien och Bulgarien som drivs av medlemmar i Humana People to People-nätverket. Där sorteras materialet i över 400 kategorier. Sorteringscentralerna har utvecklat ett globalt distributionssystem som säkerställer att varje plagg hamnar på rätt plats. Detta är ett nyckelsteg i textilens värdekedja där intentionerna i avfallshierarkin förverkligas.

Mepex besöker löpande Humanas sorteringscentraler för att granska flöden, arbetsvillkor och efterlevnad av Code of Conduct.

Varför sorteras inte alla textilier i Sverige?

För att kunna placera så mycket textilier som möjligt högt upp i avfallshierarkin krävs professionell och korrekt sortering i stor skala. Den kapaciteten finns ännu inte i Sverige. Därför skickas materialet till anläggningar i Europa med kapacitet att bedöma var varje enskilt plagg hör hemma, både ur ett globalt och miljömässigt perspektiv.

Vad händer med det ni inte kan återanvända?

Det som inte kan återanvändas skall i första hand återvinnas och i andra hand förbrännas.

I Sverige sorteras material som inte kan återanvändas eller återvinnas bort, detta skickas till förbränning i Sverige i enlighet med avfallshierarkins intentioner. Den del av det insamlade materialet som kan återanvändas eller återvinnas skickas till någon av Humanas sorteringscentraler i Europa och sorteras. Denna sortering är avgörande för att uppfylla avfallshierarkins intentioner, det är här som kläder för återanvändning sorteras ut i kategorier utifrån överväganden om förhållanden där djup kunskap om traditioner, klimat-, mode, kultur-, och köpkrafts-faktorer ingår. Kunskapen här gör att stora mängder textilier kan återanvändas istället för att återvinnas eller förbrännas.

Varför förbränns avfall i andra länder?

Faktum är att den absoluta merparten av icke återbrukbart eller återvinningsbart material förbränns i Sverige i enlighet med avfallshierarkin. Det som samlas in här men inte sorteras bort i försorteringen i Sverige skickas till sorteringscentraler i Europa där manuell finsortering sker. Efter finsorteringen uppstår en rest som inte går att återanvända eller återvinna, detta går till förbränning. Humana People to People-nätverket har lösningar för alla kvaliteter av insamlade kläder, skor, accessoarer och textilier, för att säkerställa både transparens och största möjliga positiva miljöpåverkan, i linje med avfallstrappan. Detta ger kontroll över hela processen och säkerställer att så mycket material som möjligt går till återbruk.

Hur stor andel av insamlade textilier går till återbruk, återvinning respektive förbränning av det ni samlar in i Sverige?

Tack vare noggrann sortering och transparent uppföljning kan Humana redovisa hur det insamlade materialet tas om hand. Enligt Mepexrapporten 2023 gick 74 % av det som Humana Sverige samlade in vidare som textilier för återanvändning. 16,5 % gick till textilåtervinning. 9,4 % gick till avfallshantering – varav 0,7 % till materialåtervinning av annat än textilier, och 8,7 % till annan avfallshantering, som till exempel energiutvinning.

Vi förväntar oss att nu efter att den nya lagen om separat insamling av textilier trädde i kraft den 1 januari 2025 kommer bilden eventuellt att förändras. Första kvalitetskontrollerna vi gjort tyder på att cirka 60–80 % av det insamlade återintroduceras till butiker och marknader världen över som återbrukbara plagg, 10–20 % återvinns (omvandlas till nya produkter) och 5–15 % går till energiutvinning. Vi väntar på Mepex-rapporten från 2024.

Hur säkerhetsställer vi i Sverige att våra samarbetspartners följer vår code of conduct?

Mepex besöker regelbundet HUMANAs sorteringscentraler för att granska klädflöden, arbetsförhållanden och efterIevnaden av vår Code of Conduct.

Hur granskas våra donationer och de projekt vi stödjer?

HUMANA Sveriges styrelse får halvårs- och årsrapporter samt reviderade bokslut från varje projekt vi stödjer. Humanas auktoriserade revisor i Sverige granskar även projektredovisningarna som en del av vår organisationsrevision.